Suomeksi  |  In English

 
 
Vi blir alla äldre
 
Det kräver kunnande att bli äldre, den processen fortsätter hela livet. Fysiskt börjar vi åldras redan
som 20 åringar, så det lönar sig att fästa vikt vid motion, en sund diet och alldeles särskilt vid ett fungerande nätverk. Det är viktigt att upprätthålla kontakt med vänner och bekanta även under den
tiden i livet, då vi är som mest upptagna. Ett stort problem med åldrande är nämligen ensamheten.
Det är viktigt att höra till någon gemenskap, där man kan träffa bekanta och även skapa nya kontakter. Hobbyklubbar och frivilligarbete är bra lösningar.
 
Man bör beakta pensioneringen i god tid. Den allmänna pensionsåldern på 65 år betyder för många
inte att man har blivit gammal. Man kan ännu sätta igång med allehanda nytt man trivs med.
Frivilligarbete för barn eller ungdom intresserar många, eller så kan man ge av sin tid till de som
är beroende av hemhjälp. När en åldring som suttit hemma en lägre tid har möjlighet att till
exempel komma ut och handla, köpa nya kläder, besöka graven till sin äkta hälft, gå på konsert
eller besöka en sommarfest, föds det nytt hopp och glädje. Redan en halv timmes promenad
några gånger i veckan gör under för såväl kroppen som psyket. Vi skall ge oss iväg ut tillsammans!
 
    Sätt dig ner för en stund
 
Behovet av kontinuerlig hjälp hör till hög ålder. Medelåldern för hemhjälp är 82 år och för
institutionsvård 84 år. Det är bra att åldrande människor har en stödperson, som ansvarar för hennes
stöd och till vilken man kan vända sig i nöd. Esbo stad har t.ex. utvecklat en kundvänlig modell.
Till målsättningen hör också en strävan att åldringarna kan stanna hemma så länge som möjligt.
Det egna hemmet är kärt och tryggt. Hemvården skall ytterligare utvecklas och resurser därtill skall reserveras! Men man bör ärligt se även den andra sidan av slanten. En gammal människa kan
känna sig väldigt ensam hemma, speciellt när handlingsförmågan har blivit avsevärt sämre.
Hemtrevliga vårdplatser skall alltid också finnas.
 
    Äldreomsorg nu!
 
Var dröjer lagstiftningen beträffande äldreomsorg? Åldringarnas rättigheter? Det finns EU-direktiv
för fångar och till och med husdjur (åtminstone för kor) för hur länge de skall vistas ute per dag.
Men en åldring kan vara sängliggande i flera månader om ingen anhörig kan ställa upp. Det finns
många viktiga frågor på riksdagens och regeringens agenda att drivas i nästa period.
 
Förutfattade meningar och ingrodda uppfattningar bör kunna lösas upp. Det är inte i någons
intresse att indela unga, arbetsföra och åldringar i olika fack. I övriga länder finns exempel på
fungerande system som inte är bundna till ålder. Människor behöver vänner i alla åldrar. Det är
bra att minnas att människan är som en lök med flera lager. När vi är 65 år gamla kan vi ändå
uppleva olika åldrar. Barnet inom oss fortsätter sitt liv. Likaledes ungdomstiden.
 
    Bild 3.
 
Åldersrasism är obehagligt. Det är inte uppbyggande på något sätt att ungdom som sådan
prioriteras mer än erfarenhet. Det är också på tiden att marknadsförarna upptäcker vilken stor
potential de stora årsgrupperna står för. År 2030 finns det ju 1,2 miljoner människor som är
över 65 år!
 
Det finns många frågetecken. Kan vi se fram emot en trygg ålderdom? Är vi respekterade och v
änligt bemötta? Även en halv timmes motion några gånger i veckan gör under – lyckas det?
Räcker pengarna till? Blir jag ensam? Finns det nya kreativa lösningar? Hur kan jag fortsättningsvis
vara aktiv?
 
Jag vill ännu lyfta fram en sak, trots att den inte berör endast äldre människor. Närståendevårdarna
har förbisetts på många sätt, och får inte ta del av tillräckligt stöd, ersättning eller aktning. Stödet
till dem som vårdar sina närstående bör förbättras. Över en miljon finländare vårdar sina anhöriga.
Av dem är ca. 300 000 huvudsakliga vårdare. Just nu finns det 250 000 personer som är i arbetslivet
och samtidigt sköter om sina nära och kära. Närståendevårdarna inbesparar årligen långt över en
miljard av kommunernas utgifter. Trots det styrs endast 0,6 % av de mellanstora kommunernas
social- och hälsovårdsutgifter till vård av anhöriga.

I närståendevården bör såväl vårdaren som den omskötta få tillräckligt ekonomiskt stöd och service.
För att vården skall utfalla lyckligt behövs också vårdtillbehör, olika hjälpmedel man får hem och eventuella ombyggnader i hemmet. Vårdaren behöver också mentalt stöd och ledigt från vårdarbetet. Rätten till tre dygns ledighet förverkligas inte som lagen säger, eftersom lagen har tolkats mycket
strikt. Det är brist på lämpliga tillfälliga vårdalternativ. Lagen om stöd för närståendevård borde
förändras så att det blir möjligt också för en privatperson att fungera som vikarierande vårdare när närståendevårdaren har ledigt. Det borde även komma en klar förbättring vad gäller beskattningen
av stöd för närståendevård.
 

 

  

 

MARITA I SOCIAL MEDIA

 

________________________________________

KALENDER

 

_______________________________________

NYHETER

 

_________________________________