|
Vi blir alla äldre
Det
kräver kunnande att bli äldre, den processen fortsätter hela livet.
Fysiskt börjar vi åldras redan
som 20
åringar, så det lönar sig att fästa vikt vid motion, en sund diet
och alldeles särskilt vid ett fungerande nätverk. Det är viktigt att
upprätthålla kontakt med vänner och bekanta även under den
tiden i
livet, då vi är som mest upptagna. Ett stort problem med åldrande är
nämligen ensamheten.
Det är
viktigt att höra till någon gemenskap, där man kan träffa bekanta
och även skapa nya kontakter.
Hobbyklubbar och
frivilligarbete är bra lösningar.
Man bör
beakta pensioneringen i god tid. Den allmänna pensionsåldern på 65
år betyder för många
inte att
man har blivit gammal. Man kan ännu sätta igång med allehanda nytt
man trivs med.
Frivilligarbete för barn eller ungdom intresserar många, eller så
kan man ge av sin tid till de som
är
beroende av hemhjälp. När en åldring som suttit hemma en lägre tid
har möjlighet att till
exempel
komma ut och handla, köpa nya kläder, besöka graven till sin äkta
hälft, gå på konsert
eller
besöka en sommarfest, föds det nytt hopp och glädje. Redan en halv
timmes promenad
några
gånger i veckan gör under för såväl kroppen som psyket. Vi skall
ge oss
iväg ut tillsammans!
Sätt dig ner
för en stund
Behovet av kontinuerlig hjälp hör till hög ålder. Medelåldern för
hemhjälp är 82 år och för
institutionsvård 84 år. Det är bra att åldrande människor har en
stödperson, som ansvarar för hennes
stöd och till vilken man kan vända sig i nöd. Esbo stad har t.ex.
utvecklat en kundvänlig modell.
Till målsättningen hör också en strävan att åldringarna kan stanna
hemma så länge som möjligt.
Det egna hemmet är kärt och tryggt. Hemvården skall ytterligare
utvecklas och resurser därtill skall reserveras! Men man bör ärligt
se även den andra sidan av slanten. En gammal människa kan
känna sig väldigt ensam hemma, speciellt när handlingsförmågan har
blivit avsevärt sämre.
Hemtrevliga vårdplatser skall alltid också finnas.
Äldreomsorg
nu!
Var dröjer lagstiftningen beträffande äldreomsorg? Åldringarnas
rättigheter? Det finns EU-direktiv
för fångar och till och med husdjur (åtminstone för kor) för hur
länge de skall vistas ute per dag.
Men en åldring kan vara sängliggande i flera månader om ingen
anhörig kan ställa upp. Det finns
många viktiga frågor på riksdagens och regeringens agenda att drivas
i nästa period.
Förutfattade meningar och ingrodda uppfattningar bör kunna lösas
upp. Det är inte i någons
intresse
att indela unga, arbetsföra och åldringar i olika fack. I övriga
länder finns exempel på
fungerande system som inte är bundna till ålder. Människor behöver
vänner i alla åldrar. Det är
bra att
minnas att människan är som en lök med flera lager. När vi är 65 år
gamla kan vi ändå
uppleva
olika åldrar.
Barnet inom oss
fortsätter sitt liv. Likaledes ungdomstiden.
Bild 3.
Åldersrasism är obehagligt. Det är inte uppbyggande på något sätt
att ungdom som sådan
prioriteras mer än erfarenhet. Det är också på tiden att
marknadsförarna upptäcker vilken stor
potential de stora årsgrupperna står för. År 2030 finns det ju 1,2
miljoner människor som är
över 65 år!
Det finns många frågetecken. Kan vi se fram emot en trygg ålderdom?
Är vi respekterade och v
änligt bemötta? Även en halv timmes motion några gånger i veckan gör
under – lyckas det?
Räcker pengarna till? Blir jag ensam? Finns det nya kreativa
lösningar? Hur kan jag fortsättningsvis
vara aktiv?
Jag
vill ännu lyfta fram en sak, trots att den inte berör endast äldre
människor. Närståendevårdarna
har
förbisetts på många sätt, och får inte ta del av tillräckligt stöd,
ersättning eller aktning. Stödet
till
dem som vårdar sina närstående bör förbättras. Över en miljon
finländare vårdar sina anhöriga.
Av dem
är ca. 300 000 huvudsakliga vårdare. Just nu finns det 250 000
personer som är i arbetslivet
och
samtidigt sköter om sina nära och kära. Närståendevårdarna
inbesparar årligen långt över en
miljard
av kommunernas utgifter. Trots det styrs endast 0,6 % av de
mellanstora kommunernas
social-
och hälsovårdsutgifter till vård av anhöriga.
I närståendevården bör såväl vårdaren som den omskötta få
tillräckligt ekonomiskt stöd och service.
För att
vården skall utfalla lyckligt behövs också vårdtillbehör, olika
hjälpmedel man får hem och eventuella ombyggnader i hemmet. Vårdaren
behöver också mentalt stöd och ledigt från vårdarbetet. Rätten till
tre dygns ledighet förverkligas inte som lagen säger, eftersom lagen
har tolkats mycket
strikt.
Det är brist på lämpliga tillfälliga vårdalternativ. Lagen om stöd
för närståendevård borde
förändras så att det blir möjligt också för en privatperson att
fungera som vikarierande vårdare när närståendevårdaren har ledigt.
Det borde även komma en klar förbättring vad gäller beskattningen
av stöd
för närståendevård.
|
|
|
|
MARITA I SOCIAL MEDIA
________________________________________
KALENDER
_______________________________________
NYHETER
_________________________________
|
|
|