Suomeksi  |  In English

 
 
Familjevärden
 
Kärlek. Respekt. Trygghet. Omsorg. Skyddande. Närvaro. Glädje. Uppmuntran. Tålamod. Laganda. Barmhärtighet. Förlåtelse. Dylikt kommer i mitt sinne. Flere ord kunde tilläggas. Jag har välsignats
med fyra barn och har levat ett givande familjeliv i många år. Livet är lika dyrbart även utan familj,
men om man blivit kallad till förälder skall man stå upp för det. Barnen behöver uppmärksamhet och
att få känna sig viktiga och unika. Jag kommer att tänka på sången ”Have I told you lately
that I love you?”
 
Tungan har makt över död och liv. Det goda är värt att tala om. Positiv inställning bär. Om barnens
pubertet glider förbi utan stort drama, beror det troligen åtminstone delvis på att föräldrarna varit
närvarande på ett positivt sätt i barnens liv. Det är en stor utmaning att sammanlänka arbets- och
 familjeliv så att alla familjemedlemmar blir balanserat uppmärksammade . Samhällets
ställningstaganden och allmänna åsikter påverkar också starkt.
 
Det finns mycket att förbättra beträffande uppfattningar om familjelivet. En viss negativ attityd kan
skönjas i våra förhållanden jämfört med tex. Syd-Europa, där små flickor är prinsessor och pojkar
prinsar. Man kunde uppskatta barnen mera, och inte se dem som en börda. Barnen är ju en gåva!
Vi förväntar oss också ofta att barnen bli fort vuxna. Det kan ge upphov till spänningar och stress
för barnen. Man talar kanske inte om det, men hur ofta skryter vi inte på barn som lagar mat,
sköter sina läxor och klär sig själv, och är självständig och till inget besvär redan som 8-åring.
Är vi medvetna om vilken press detta kan åstadkomma? Kanske jag litet överdriver för att få
min röst hörd. Efteråt undrar vi varför de unga inte mår bra utan känner ångest.
 
 
Jag önskar att vi kunde värdera och högakta varandra i förhållanden mellan föräldrar och barn.
Vi har upplevt vindar från såväl öst som väst vilka har underminerat föräldrarnas auktoritet och
ansvar. I USA har den populära författaren av pedagogisk litteratur, Benjamin Spock, senare
bett offentligt om ursäkt för sin missriktade undervisning, som utarmade föräldrarnas auktoritet.
En fri uppfostran är inte vist. Man får inte belasta ett litet barn med för stort ansvar för sina val.
Det är föräldrarnas uppgift att dra gränser. Vilka vindar var det som hämtade modeinriktningen
att en stor del av uppfostringsansvaret lades på samhället, daghemmen och skolorna?
.
Det bör också understrykas att även dessa breddgrader skulle betjänas av att hålla åldringarna
nära och understöda ett bredare familjebegrepp.
 
 
Bestående och sunda äktenskap skulle också vara välkomna nyheter för statistikerna och medmänniskorna. Jag har även tänkt att det inte skulle skada att ta in äktenskapskurser och
varför inte också barnavårdskurser i skolorna. Ungdomarna står inför stora beslut med för litet
kunskap. Speciellt då vi inte är bra på att föra kunnande vidare till följande generation, eller att
agera som mentorer. Det är inte heller ett klokt och balanserat val att lämna över ansvaret för moraluppfattningar på filmer och TV-serier.
 
Alla familjer – barn, ungdomar och fullvuxna i alla åldrar – har rätt att känna sig trygga och få
tro på en framtid. Människor är livets salt med familjemedlemmarna i förgrunden. I slutspelet är människoförhållandena och förhållandet till vår Skapare de viktigaste. När vi lossar våra tampar
för sista gången är det få av oss som undrar varför vi köpte en lägenhet på Älvgatan då den på
Sjögatan hade varit bättre. Det materiella förvittrar, men själen består.
 

 

  

Share

 

 

MARITA I SOCIAL MEDIA

 

________________________________________

KALENDER

 

_______________________________________

NYHETER

 

_________________________________